Sådär, nu har jag mailat Lena Melin på Aftonbladet, ang hennes artikelserie om "Nya tuffa Sverige".
Vi hade nätverksmöte i mitten på aug 2010. Det var efter att jag verkligen klagat på att min yngsta son inte fick någon hjälp. Han är mellan 2 stolar inom psykiatrin. Han är för sjuk för att vara i öppenvården (där han känner tillit till en av behandlarna som han gått hos). Och kontakten med socialpsykiatrin fungerade inte när behandlare där kränkt honom, och förnekat att sonen hade någon som helst problem "dina problem sitter i huvudet". Han ordinerade att göra 3 saker varje dag, för att sen utöka det till andra saker.
Ingenting har jag hört ifrån någon av de inblandade. Socialtjänsten, psykiatrin, ingen.
Jag skrev ett brev 2010-09-30, och har inte hört någonting. Min son har ingen fungerande behandling, avslutad öppenvård, avslutad socialpsykiatrin. Och det är motiveringen till att inte få någon aktivitetsersättning från FK. Ett läkarintyg har han haft från sin utredande läkare ADHD panikångest tom 30/9. Men nu är det slut, och han tyckte jag skulle vända mig till tidningen eftersom stadsdel och psykiatri försöker 'kollra' bort min son.
Så nu har jag gjort det.
Jag känner mig som en rättshaverist, och den gamla skulden gör sig påmind. Vara tyst. stå ut, inte kräva någonting. Jag är så trött på att vara trött. Och så trött på att vara sjuk så jag knappt orkar skrika längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar